niger och säger att nu är det vår
Barnen de plocka små sipporna glatt
Rusa sen hem under rop och skratt.
När jag var liten sjöng alltid min mamma med mig. Så denna visa har jag "alltid" kunnat. Mina pojkar tyckte inte om mina sånger, men Anna och jag hade en tjock sångbok med Alice Tegnérvisor i. Varenda dag satt jag på täcket som vi hade på golvet, hade Anna i knät och boken framför oss. Sen var det bara att sjunga för glatta livet. Sida upp och sida ner. Å vad jag kan längta tillbaka till den tiden...Bilden har jag lånat av Charlotta, vars blogg jag brukar läsa...
1 kommentar:
ja visst får man nostalgitrippar ibland....tiden går på tok för fort...
Nu får man vänta på att rå om sina barnbarn...Martin o Bettans tid går ut på Onsdag...snacka om att man är spänd:D
Skicka en kommentar