SVÄRMOR OCH SVÄRFAR

Maila och Kalevi Säteri

Mina svärföräldrar har alltid varit omtänksamma och har verkligen ställt upp för de sina. Min svärfar gick bort för snart två år sedan i en obotlig hjärntumör, strax innan han skulle fylla 80 år. Här sitter de i huset de hyrde av oss på gården det sista året han levde. Han blev vårdad i hemmet den sista tiden och fick somna in i sin säng. Barn, barnbarn och vi ingifta hann säga farväl. Det känns tomt efter dig Kalevi. Vi hade våra duster och ibland olika åsikter, födda i lejonet båda två, men vi hade alltid humorn tillsammans. Den sista tiden var jag med och försökte hjälpa till så gott jag kunde. Det blev några turer till lasarettet och onkologen. Jag masserade hans ben när han fick kramper. Det tyckte han om. Jag passade som sjukvårdare sa han. Så länge han orkade sitta upp satt han i köket och pillade med sina fickur och försökte måla sina akvareller. Handikappkonst, sa han.

Kalevi var en allkonstnär och lite av en bohem. Jag tror att han kunde göra det mesta faktiskt. Ofta blev han anlitad av auktionsverk för att renovera tavlor t.ex.
Han hjälpte alla barn att måla och tapetsera i sina hus. Han var uppe i fjällen och målade tillsammans med "Kaj på Höjda".
Svärmor och svärmor älskade att plocka hjortron. Jag tror de måste ha slagit rekord ett år - 900 kg! Arbetsmyror!

Maila är en baddare på att sy. Hon älskar att sy dockkläder i gammal stil till antika dockor. Alltid har hon någon mat eller bak på gång när man kommer. Hon har alltid ställt upp med att vara barnvakt, ibland åt de 7 yngre kusinerna, våra tre barn och Jounis syster, Kristiinas, fyra barn samtidigt!!!

Maila bor nu i Västerås och har skaffat sig en fin lägenhet och en liten hund.

Det känns bra att ha bra svärföräldrar. De kan vara ett riktigt stöd.